Svenska Blodgivarförbundet Ge blod – rädda liv

Blod

Kroppens transportsystem

En vuxen människa har fyra till sex liter blod i kroppen. Hur mycket beror på kroppsstorleken.

Blod är en förutsättning för att människan överhuvudtaget ska kunna leva. Blodets och cirkulationssystemets huvuduppgift är att transportera syre och näringsämnen till cellerna, och koldioxid och andra slaggprodukter från dem. Transporten till cellerna sker via artärerna och transporten därifrån via venerna och lymfsystemet.

Blodet har också en viktig roll i kroppens temperaturreglering eftersom det transporterar värme. Vid en första anblick ser blodet homogent ut, men vid närmare granskning består det av flera delar: plasma, som är en vätska, och celler som är fördelade i vätskan. Blodet är alltså en vävnad, men skiljer sig från annan vävnad genom att det innehåller mer än 50 % vävnadsvätska och hela tiden är i rörelse. Blodkropparna bildas i benmärgen.

Blodet består av

  • Plasma – salter, vatten och äggviteämnen.
  • Röda blodkroppar (erytrocyter) – innehåller hemoglobin som transporterar syre från lungorna. Hemoglobinet innehåller också järn.
  • Vita blodkroppar (leukocyter) – deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar.
  • Blodplättar (trombocyter) – bidrar till att blodet koagulerar, det vill säga stelnar.

Plasman, som utgör den största delen av blodet, består av cirka 92 % vatten. I plasman transporteras organiska och oorganiska substanser som är lösliga i vatten. Även plasmaproteiner, som är svårlösliga i vatten, transporteras i form av små partiklar. Dessa proteiner fungerar dessutom som transportörer av många icke vattenlösliga ämnen, till exempel fettsyror och hormoner.

Så länge blodet är i rörelse i blodkärlen är cellerna jämnt fördelade i plasman. Lämnas ett provrör med blod stående sjunker blodkropparna relativt snart, och ett ljusgult plasmaskikt syns överst i röret. På laboratorium centrifugeras blodet: erytrocyterna samlas längst ner, ovanpå dem ett tunt skikt av leukocyter och trombocyter, och överst plasman. Det beror på att blodkropparna har högre densitet än plasma.

Blodgrupper

Det internationella blodtransfusionssällskapet ISBT för registret över kända blodgruppsantigener. Registret omfattar i dag 398 erkända antigener fördelade på 48 blodgruppssystem. De kliniskt viktigaste systemen är AB0 och Rh. AB0-systemet delas in i A, B, AB och O. Bokstaven O kommer av det tyska ordet ”Ohne”, som betyder ”utan”, och används i de flesta länder; i Sverige benämns gruppen även 0 (noll).

Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 % av landets befolkning. De kallas Rh-positiva (RhD+). Övriga 15 %, som saknar faktorn, kallas Rh-negativa (RhD−).

Kuriosa

Förkortningen Rh kommer från rhesusapan, eller rhesusmakak (Macaca mulatta). Arten har spelat en stor roll i medicinhistorien. Philip Levine och Rufus Stetson beskrev 1939 en svår transfusionsreaktion hos en kvinna efter förlossning, en reaktion som senare kunde kopplas till Rh-systemet. Året därpå beskrev Karl Landsteiner och Alexander Wiener rhesusfaktorn.

Källor