Bli blodgivare

Det tar en halvtimme – och kan komma upp till tre patienter till nytta

Att bli blodgivare är enklare än många tror. Här får du veta hur det går till, vad som krävs och vad som händer vid ditt första besök.

Vem kan ge blod?

Grundkraven är att du är frisk, väger minst 50 kilo, är mellan 18 och 65 år när du anmäler dig som ny blodgivare, och kan legitimera dig. Den som redan är blodgivare kan fortsätta att ge blod till och med 75 års ålder. Du behöver också ha ett personnummer och kunna kommunicera på svenska eller engelska med personalen, eftersom hälsodeklarationen måste förstås korrekt.

Vissa sjukdomar, mediciner, resor, tatueringar och graviditeter innebär att du behöver vänta en tid innan du kan ge blod. Blodcentralen gör alltid en individuell bedömning – bli inte avskräckt om du är osäker, fråga i stället.

Anmälan och bokning

Anmälan och tidsbokning sköts av regionernas blodcentraler via den gemensamma tjänsten geblod.nu. Där ser du också var närmaste blodcentral eller blodbuss finns.

Det första besöket

Vid ditt första besök får du fylla i en hälsodeklaration och samtala med en sjuksköterska. Du lämnar ett blodprov så att blodgrupp och blodvärde kan bestämmas. Ofta ger du inte blod vid det allra första tillfället – det gör du vid nästa besök.

Själva blodgivningen

Du får ligga ner i en bekväm stol. Personalen desinficerar armvecket och sätter en nål. Cirka 4,5 dl blod tappas, vilket tar 5–10 minuter. Därefter vilar du en stund och får något att äta och dricka. Räkna med ungefär en halvtimme totalt.

Efter blodgivningen

Drick extra vätska under dagen och undvik hård fysisk ansträngning några timmar. Kroppen återställer vätskebalansen inom ett dygn, medan de röda blodkropparna byggs upp under några veckor. Därför kan kvinnor ge blod ungefär tre gånger per år och män ungefär fyra gånger per år.

Vanliga frågor

Gör det ont?

De flesta tycker att det känns som ett vanligt nålstick. Nålen är något grövre än vid ett vanligt blodprov, men obehaget går snabbt över.

Hur mycket blod tappas?

Cirka 4,5 deciliter, vilket motsvarar ungefär en tiondel av blodvolymen hos en vuxen.

Hur ofta får jag ge blod?

Kvinnor ungefär tre gånger per år och män ungefär fyra gånger per år. Det beror på hur snabbt järndepåerna återhämtar sig.

Får jag betalt?

Nej. I Sverige bygger blodgivning på frivillighet och osjälviskhet. Vissa regioner erbjuder en mindre symbolisk gåva eller möjlighet att skänka summan vidare.

Kan jag ge blod om jag tar medicin?

Det beror på vilken medicin. Många vanliga läkemedel är inga hinder. Fråga blodcentralen om du är osäker.

Får jag veta min blodgrupp?

Ja, du får besked om din blodgrupp efter det första besöket.

Vad händer med mitt blod?

Det testas, delas upp i röda blodkroppar, plasma och trombocyter, och frisläpps till blodlagret efter två till tre dagar.