Vad är en blodtransfusion?
Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom. Blod som används vid blodtransfusioner kommer från personer som har gett blod vid blodcentraler runt om i Sverige. Blodet kontrolleras och försiktighetsåtgärder vidtas så att blod från en person med en smittsam sjukdom inte ges till någon annan. Både barn och vuxna kan få blodtransfusion.Indikationer för blodtransfusion
Du kan få blodtransfusioner med blodplasma om du har förlorat mycket blod eller har brännskador. Du som får transfusioner för blodsjukdomar får ofta både röda blodkroppar och blodplättar, så kallade trombocyter.Förberedelser för blodtransfusion
Du får lämna ett blodprov för att ta reda på vilken blodgrupp du har innan du får blodtransfusionen. Samtidigt tas också prov för att se att ditt blod passar med givarens. Innan du får en blodtransfusion tas ett blodprov (blodgruppering) för att se vilken blodgrupp du har. Det kan vara blodgrupp A, B, AB, O (noll). En blodgruppering är giltig i 10 år. Vid en blodtransfusion måste blodgivarens och mottagarens blodgrupper passa ihop. Här kan du se vilka kombinationer av blodgivare och mottagare som är möjliga enligt AB0-systemet:- A kan ge blod till A och AB och ta emot blod från blodgrupp A och 0.
- B kan ge blod till B och AB och ta emot blod från blodgrupp B och 0.
- AB kan bara ge blod till AB men ta emot blod från alla blodgrupper.
- 0 kan ge blod till alla blodgrupper men bara ta emot blod från sin egen blodgrupp.
Ett protein, som kan finnas på blodkroppens yta, är den så kallade Rh-faktorn. Den finns hos cirka 85 procent av Sveriges befolkning. De kallas Rh-positiva (Rh+). Resten av befolkningen (15%) saknar Rh-faktorn och kallas Rh-negativa (Rh-). Enligt Rh-systemet kan den som är Rh-positiv endast ge blod till andra Rh-positiva, medan Rh-negativa kan ge blod till båda grupperna.
Inför varje blodtransfusion måste ett blodprov tas för förenlighetsprövning. Detta kallas för BAS-test. Man kontrollerar då om du har bildat antikroppar mot röda blodkroppar. Provet är giltigt i fyra dagar (du kan alltså få flera transfusioner under dessa dagar utan att ett nytt prov tas). Provet tar 1-2 timmar att analysera. Därefter får du din blodtransfusion. Om det har bildats antikroppar i ditt blod tas ett korstest för att kontrollera att det blod du ska få passar dig. Därefter får du din transfusion.
Genomförande
Vid en blodtransfusion leds blodet in i kroppen genom ett blodkärl i armvecket, handen, ljumsken eller på halsen.
Man får oftast ligga ner under behandlingen, på en säng eller en brits.
Om du tycker att det är obehagligt med stick kan du få lokalbedövning i huden. Det kan vara ett plåster eller en salva som bedövar huden. Kan man inte ha detta även vid blodgivningen?
Det är bra att berätta för personalen om du känner dig orolig eller har frågor inför behandlingen. Det finns stöd att få. Kan man inte ha detta även vid blodgivningen?
Barn har större möjligheter att samarbeta om de i förväg får veta vad som ska hända. Läs om hur du kan förbereda barn inför besök i vården.
En sjuksköterska tvättar huden noggrant på den plats där du ska få en så kallad venkateter. Det är en liten tunn och böjlig plastslang som förs in i blodkärlet och tejpas fast på huden.
Vilket blodkärl som används beror på vad som är mest lämpligt för just dig. Det kan vara ett blodkärl i armvecket, handen eller på halsen.
Det kan sticka till när venkatetern sätts på plats. Du som har en subkutan venport eller en central venkateter kan få blod i den.
Blodet finns i en påse som sjuksköterskan hänger upp på en ställning. Blodet rinner från påsen genom en tunn slang till venkatetern. Blodet leds sedan in i kroppen genom blodkärlet.
Det brukar inte göra ont att få en blodtransfusion.
Hur lång tid tar en blodtransfusion?
Transfusioner kan ta olika lång tid. Blodet består av flera delar, till exempel röda blodkroppar, blodplättar och blodplasma. Vid en blodtransfusion kan du få en eller flera av dessa delar. Vilka delar du får beror på anledningen till att du behöver en blodtransfusion.
Normaltid för transfusion av en blodpåse är 1-2 timmar. I regel stiger blodvärdet med cirka10 g/l per transfunderad blodenhet och oftast ger man 2 påsar vid varje transfusion.
Hur lång tid en blodtransfusion tar beror på vilka delar av blodet som du får. En transfusion med blodplättar tar oftast 30 minuter att få. Transfusion med röda blodkroppar varierar i tid och beror på hur du mår och anledningen till att du får blodet.
Slutligen; (lite) allmänt om transfusion
- Ett barn som behöver transfusion får ha med sig en närstående.
- Efter en blodtransfusion är det vanligt att känna sig piggare och ha mer ork. Det gäller både barn och vuxna.
- Det är ovanligt att få en komplikation efter en blodtransfusion.
- En del kan vara överkänsliga mot att få blodtransfusion, men det är ovanligt. Då kan man till exempel få utslag på huden eller må illa. Besvären går över av sig själv.
- Vid kraftigare reaktioner får patient behandling.
- Om man behöver få blod flera gånger kan man få behandling inför nästa transfusion.
- Det finns många anledningar till att man kan behöva få en blodtransfusion. Det kan till exempel vara i samband med en förlossning, operation eller vid en olycka.
- Man kan också få blod om man har blodbrist som beror på en blodsjukdom eller på grund av att man får behandling med cytostatika.
2023-12-29 av Christer Berggren.