En vuxen människa har fyra till sex liter blod i kroppen. Hur mycket blod beror på kroppsstorleken.
Blod är en viktig komponent för att människan överhuvudtaget ska kunna leva. Blodet och cirkulationssystemets huvuduppgift är att ombesörja transport av syre och näringsämnen till och koldioxid och andra slaggprodukter från cellerna. Transporten till cellerna sker via de så kallade artärerna och transporten ifrån, via venerna och även via lymfsystemet.
Blodet har också en viktig roll i temperaturregleringen då blodet dessutom transporterar värme. Vid anblick ser blodet homogent ut, men vid en närmare granskning består blodet av flera delar. En del är plasma, en form av vätska och den andra delen är celler som är fördelade i vätskan. Blodet är således en vävnad, men skiljer sig från annan vävnad genom att det innehåller mer än 50% vävnadsvätska och att det hela tiden är i rörelse (Sand, 2007). Blodkropparna bildas i benmärgen.
Blodet består av:
- Plasma som består av salter, vatten och äggviteämnen.
- Röda blodkroppar – Erytrocyter – som innehåller hemoglobin. Hemoglobinet transporterar syret från lungorna. Det innehåller också järn.
- Vita blodkroppar – Leukocyter – som deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar.
- Blodplättar – Trombocyter – som bidrar till att blodet koagulerar (stelnar).
Plasman, som utgör den största delen av blodet, består av cirka 92% vatten. I plasman transporteras organiska och oorganiska substanser som är lösliga i vatten, även plasmaproteiner som är svårlösliga i vatten transporteras, i form av små partiklar. Dessa proteiner är även transportörer av många olika icke vattenlösliga substanser (t.ex. fettsyror och hormoner).
Så länge blodet är i rörelse i blodkärlen är cellerna jämnt fördelade i plasman, men lämnas t.ex. ett provrör med blod stående så sjunker blodkropparna relativt snart i plasman. Då syns ett ljusgult plasmaskikt överst i röret. Detta kan även utföras på laboratorium där man centrifugerar blodet och då samlas erytrocyterna längst ner i röret, ovan på hamnar ett tunt skikt av leukocyter och trombocyter. På ytan samlas plasman, detta beror på att blodkropparna har större densitet än plasma (Sand, 2007).
Blodgrupper
Människan har 376 kända blodgruppsmarkörer, varav merparten, 343 stycken, är indelade i 43 olika blodgruppssystem.
De viktigaste blodgruppssystemen är ABO och Rh. ABO-systemet delas in i A, B, AB och O. O som står för det tyska ordet ”Ohne”, som betyder ”utan” och används i de flesta länderna men i Sverige även benämns som 0 (noll).
Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85% av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD-).
Kuriosa: Förkortningen ”Rh” kommer Rhesusapan eller rhesusmakak (Macaca mulatta). Denna art spelade en stor roll i medicinhistorien, då Philip Levine (1900-1987) upptäckte Rh-systemet, så sent som 1940, och det var först därefter som blodtransfusion blev säkert.
– – –
Referenser:
Sand, O. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
– – –
Texten senast granskad:
2023-12-29 av Christer Berggren.
